Dags att spotta ut nappen och börja blogga igen...

Jag har varit sämre än vanligt på att uppdatera denna blogg sedan vår dotter kom till världen jag vet.
Ska försöka ändra på det men jag lovar inget denna gång.

Hursomhelst, för ganska precis 3 veckor sedan ploppade "Charles Ingvar" ut. Det visade sig att det inte var någon "Charles Ingvar" utan en liten Nelly.
Det hela gick snabbt och utan större konstigheter. Tror jag iaf. Jag har bara varit med en gång så jag kan ju ha fel.
Erica va uppe och sprang ca 15 minuter efter att Nelly ramlat ut iaf och det tolkar jag som en ganska smidig förlossning.

Efter det så har jag glidit runt i halvkoma i den lilla kuvös som kallas pappaledighet. Hade lite tur och blev ledig från jobbet midsommarveckan också. Tre veckors ledighet alltså.
Eller ledig och ledig. Har varit minst sagt hektiskt.
Dels ska man lära sig att vara förälder och dels så vill hela världen se den lille. Jag ljuger inte när jag säger att vi har haft två besök inplanerade varje dag de två första veckorna.
Hon är tydligen populär vår dotter.
Mitt i allt detta så skulle jag tydligen bli gubbe också.
Fyllde alltså 30 och det ska tydligen vara nåt speciellt. Iaf enligt Erica.
Jag känner mig iaf inte som 30 och jag är säkert inte som det heller.

I vilket fall som helst så mår vi bra alla tre.

Nu till lite tråkigare saker.
Jobb.
Jag ska återgå till mitt arbete och börjar naturligtvis med ett förmiddagsskift. Känns jävligt vasst efter tre veckors ledighet.
Naturligtvis är det varmare än under pungen på Belzebub och det ska bli varmare sägs det.
Detta borgar för att förra sommarens värmerekord kanske slås på jobbet.
Har för mig att vi mätte upp det till strax under 55 grader.
Och här sitter jag och bloggar fast jag borde sova.
Skyller även det på värmen. Inte kan jag öppna fönstret heller för då blir man uppäten av myggen.

Tydligen har Michael Jackson hängt upp moonwalkskorna också. Om det kan man säga väldigt mycket.
Jag nöjer mig med att konstatera att folk som skriker och grinar just nu kanske borde ta och kolla sig lite i spegeln.
Han va stor på 80-talet. Jävligt stor. Sen dess har han inte gjort ett skit för att befästa denna storhet.
Snarare tvärtom.
Fast å andra sidan är det väl alltid nåt barn som slipper "leka" med Micke nu. Det är bra.

Nu har jag svamlat färdigt för denna gång och kanske, bara kanske, kommer jag att vara snabbare ut med mitt svammel nästa gång.

Heippa...

Bumblebee...

Nu har Erica äntligen kläckt ut vår bebis.
Hon föddes kl. 11:14 söndagen den 7 juni och va 51 cm lång med en matchvikt på exakt 3500 gram.
Allt gick bra och alla mår bra.
Just nu är Erica och den lille ängeln i Falun på BB, men med lite tur får dom komma hem i morgon.
Kommer skriva ett lite längre inlägg (om jag får tid) lite senare men nu måste jag sova. Har inte blivit så mycket med den varan de senaste nätterna.
Men jag ska inte klaga.