Fettisdagen...

Ja som sagt. Idag är det Fet Tisdagen, Fettisdagen eller va den nu heter. Dagen går iaf ut på att bli eller vara fet.
Något som min hjärna kallt planerade när den lät mig sluta snusa. Har faktiskt inte haft några större bekymmer med att ge fan i snuset på de senaste 7 dagarna. Däremot är jag hungrig typ hela tiden. Spelar ingen roll om jag har ätit för fem minuter sedan, nog fan kan jag klämma i mig liiite till bara för att. Jag vill egentligen inte, men alternativet är att jag tar en snus. Känns som att det är lättare att träna bort lite fett än att försöka bli av med ett snusberoende som jag har haft sen 9:an typ.

Idag är det alltså veckojubileum för mig. 7 dagar utan snus.
Firade det med att svulla semlor på hanssons med Erica och Clark Kent (Even).
Efter det fick Erica panikdamp och var tvungen att aktiveras. Efter nån timmes funderande drog vi in till Valbo strax efter 16 bara helt apropå.
Clark och Erica handlade lite tjejgrejer och jag gick egentligen bara runt planlöst och fördrev tiden.
Precis innan vi skulle hem så skulle vi in på donken för att käka typ en (1) cheeseburgare så vi skulle klara oss hela vägen hem för att sen göra tacolasagne.
Det sket sig naturligtvis och slutade med att vi svullade donkenflott tills vi inte ville ha nå mer.
Clark Kent chockade genom att äta mest av alla.

Nu är det filmtajm. Tror det blir seven pounds.
Jag går iaf inte in i vardagsrummet förrän jag har en film i handen. Dom kollar på det där nya Linda Rosing skiten.
Tydligen vill 1 miljon svenska män dejta henne. Så sägs det i reklamen iaf. Antar att den undersökningen är lika sanningsenlig som nazisternas propaganda var under WW2.
Jag har då helt ärligt aldrig träffat på en enda svensk man som fått nåt tindrande i ögat och kalsongen när Linda Rosings namn dyker upp. Någonsin.
Men va vet jag? Kanske jag som är konstig som tycker att hon är blåst och inte särskilt snygg heller. Ful skulle jag beskriva henne som. Men det är jag det.

Jaja, nu ska jag fixa film och knipa igen.

Heippa...

Over there...

Min morbror som bor i USA har varit snäll nog att skicka hem en massa barnkläder, babygunga och en massa blöjor till oss.
Hans son Peter har nyss växt ur allt så då fick vi det. TACK!
Sjukt bra att ha. Vi har runt 250 blöjor redan och vi ska ha ungen den sista maj. Men bättre det än att dom hade slängt helt oöppnade blöjförpackningar och kläder typ.

Barnrummet har börjat ta sig riktigt bra faktiskt. Är lite mindre detaljer kvar som jag ska fixa så fort jag känner att jag vill sabba en dag med IKEA ritningar.
Lite bilder från barnrummet:

Just idag är jag stark...

Har slutat snusa. Gav upp snusandet den 17 februari och nu så här några dagar senare är det faktiskt ganska lugnt.
Visst, jag är sjukt sugen på en "feting" så där direkt efter maten, men i övrigt är det ganska lugnt.
Nackdelen är ju att jag av nån anledning är sugen på mat och godis hela tiden. Och då menar jag heeeela tiden.
Förmodligen är det min kropp som gör ett försök att idiotförklara mig. Kan tänka mig att min kropp och min hjärna hade en diskussion när jag lämnade in min ansökan om att få sluta snusa.

Brain: Jaså, den fan vill inte snusa nå mer?
Kropp: Det verkar inte bättre du. Fan gör vi åt det då?
Brain: Va sägs om att vi låter han skippa denna last, men istället ger vi han 7 nya typ?
Kropp: Haha, sweet! Det kör vi på. Men vilka laster ska den fan få?
Brain: Hmm. Jadu det va en svår en. Ähh, vi ser till att han blir fet som straff för att att han slutar snusa. Deal?
Kropp: Deal!

Ungefär så borde det ha gått till kan jag tänka mig. Min hjärna är jäkligt ond som ni märker.
Min hjärna skulle nog utgöra en jäkligt bra grund för en diktator. Om den fick fria händer vill säga. Som tur är så får min hjärna sällan fria händer.

I övrigt har jag varit pinsamt dålig på att blogga. Som vanligt.
Men det är faktiskt inte mitt fel. Erica tycker inte om att jag sitter framför datorn. Vilket faktiskt är lite komiskt med tanke på att hon inte heller gillar att jag är dålig på att blogga.
Försök hitta lite logik i det ni.

Nu är jag ledig i 9 dagar iaf så det kanske blir lite bättre med bloggandet. Vem vet.

Heippa...

Retards! We all know one...

Ingen nämnd, ingen glömd!