Nu kör vi igen... tror jag

Som sagt, blev sämre än nånsin med mitt bloggande sedan jag lovade att skärpa mig.
Men men, ska försöka skriva lite oftare.

Den senaste tiden har mycket handlat om jobb. Eller rättare sagt bristen på jobb.
Som många andra företag runtom i världen går det inget vidare där jag jobbar heller. Vi har väldigt dålig orderingång och lite att göra.
Naturligtvis blir vi inte permiterade utan tvingas utföra diverse skitjobb (sopa golv, måla osv) som har effekt i ca ett dygn innan det ser ut som det brukar göra igen.
Att man snabbt blir less på sådant skitjobb behöver man inte vara särskilt begåvad i huvudet för att förstå.
Att gå till jobbet känns mest som slöseri med tid. Finns så mycket annat man skulle kunna göra istället för att bara sitta av tid på jobbet.
Men sånt är väl livet antar jag.
Skulle sitta så jäkla fint med en rekorderlig lottovinst eller liknande.
Fatta va fint att dundra in på internetbanken och se att saldot står på 132 miljoner eller nåt.
Skulle inte ens bemöda mig med att säga upp mig. Skulle bara skicka ner ett gäng smörgåstårtor och lite presenter till mina arbetskamrater och sen sluta dyka upp på jobbet.
Sen skulle jag ägna mig åt det jag gör bäst: INGENTING! Bara ta dagen som den kommer och njuta av livet.

Men det lär väl aldrig hända antar jag. Kanske skulle oddsen öka om jag började spela lite på lotto och sånt, men det känns också som slöseri med pengar eftersom jag VET att jag inte kan vinna. Eller rättare sagt, jag FÅR inte vinna för då spricker den Stora Konspiritationen som världen har mot mig.

I övrigt knallar det och går.
Bäbisen verkar må bra för den sparkar och har sig hela tiden.
Erica (hon som har bäbisen i magen) verkar inte tycka att det är lika kul som bäbisen dock.
Hon har ont nästan överallt och känner sig väldigt begränsad när det gäller aktiviteter pga av detta. Hon är van att dampa runt som bara den och det går inte lika bra med dampandet nu när hon är gravid.
Som en bonus har hon även fått nåt som kallas gravidklåda. Kliar som fan över hela kroppen och är allmänt irriterande tydligen.
Men för att citera Erica själv: "Det är din lott i livet".
Hon brukar säga så till mig när jag tycker nåt är jobbigt :D

Längtar tills barnet hoppar ut så jag får hålla det och vara pappa på riktigt.

Nu ska jag fördriva tid fram till Erica slutar.
Själv slutar jag egentligen 19:00 tror jag, men vi hade nån utbildning idag eftersom vi inte har nån körning så alla på laget gick hem efter den utbildningen.

Heippa...